FNUF-Bloggen

Reseberättelse: Saunaexpressen Uleåborg 2012

 

 

 

 

 

Jag och Nils Wistrand åkte till Bromma med viss förväntan på en spännande helg. Denna förväntan skulle visa sig infrias flera gånger om. De flesta deltagarna flög till Uleåborg, kanske inte bäst för miljön men alternativet att ta land- och sjövägen skulle ta längre tid än själva evenemanget för många. Norwegians plan var fulla med SE2012-deltagare, jag och Nisse flög Finnair och drack varsin kopp kaffe och äpplejuice, mer för att det var gratis än för att det behövdes. Redan på flygplanet plockade jag upp mitt första nyinlärda ord, ”Kahvi ja omenamehu” (fler skulle följa).

Uleåborg kan vara kallt om vintern men vi klarade oss förvånansvärt bra. Under torsdag till söndag
gick temperaturen i stort sett aldrig under -10 grader vilket var skönt. Solen sken då och då och snön
var på marken och inte kommande från himlen.

När vi kom fram till Uleåborg tog vi oss till stugområdet vi skulle bo på. Vi var framme vid sjutiden
och 10 minuter efter att vi kommit in genom dörren till stugan och hälsat på danskarna vi delade rum
med satt vi och lekte en lek de lärt oss. Den bestod av drycker och örfilar. En märklig men kul
och effektiv lära känna varandra metod. Den officiella välkomstleken var mer traditionell med den
sedvanliga dosen pinsamheter och skratt.

Sedan gick allt i en rasande fart. Plötsligt var det dags att åka hem. Innan vi stod på flygplatsen och
skiljdes från de sista deltagarna hade mycket hunnits med: Stadsvandring i Uleåborg med lek och
skoj-stationer. Curling och danslektion. Busstur till urskogen med en stuga mitt i ingenstans och en
sjö med ett hål i isen (lyckligtvis fanns det både en vedeldad bastu och en rökbastu att tillgå när man
badat). En kväll var vi ute och bekantade oss med det lokala nattlivet. En eftermiddag var det fria
aktiviteter där vi var några stycken som gick till tekniska museet och provade att ligga på en säng som
med ett knapptryck förvandlades till en spikmatta.

Sammanfattningsvis hände det mycket. Som så ofta är det dock så att de viktigaste händelserna
bestod av de känslor som uppstår i spänningsfältet mellan människor som möts. Nya vänskaper,
skratt och sådant som är svårt att sätta fingret på i text. Vi ser alla fram emot nästa års upplaga av
Saunaexpressen.

//Jacob Armö, medlem i FNUF

FNUF-Bloggen

Nordiskt verksamhetsseminarium i Åbo

Anmälan flög iväg hela tre dagar efter deadlinen, men för en gångs skull missade jag inte något nytt och spännande på grund av dåliga ursäkter som tid, pengar eller avstånd (måste verkligen tacka min sporrande backupstyrka för detta). Pohjola-Nordens ungdomsförbunds verksamhetsseminarium erbjöd på en massa intressant information och trevligt umgänge, och var definitivt värt de tidiga väckningarna och långa timmarna på färjan till Åbo och tillbaka!

Ett tjugotal finländska ungdomar, jag själv som något av en svensk representant, var vi som den tredje februari gav oss av i ett bitande kyligt vinterväder till lägergården Kunstenniemi i den bildsköna Åbo skärgård för att delta i PNU:s seminarium om nordiskt samarbete. (För att belysa termerna för dig som är lika omedveten om nordiska samarbetsstrukturer som jag var innan seminariet är PNU alltså FNUF Sveriges finska systerorganisation.) Seminariet inleddes på fredagkväll med en del roliga spel och lekar för att bygga upp stämningen och lära känna varandra. På lördag tog vi itu med själva arbetet, dvs. att gå igenom PNU:s och dess samarbetsorgans verksamhet i en rad presentationer av PNU:s presidium.

Förutom dessa kom även Pohjola-Nordens generalsekreterare Henrik Wilén och berättade för oss om verksamheten i Pohjola-Nordens så kallade gubbklubb (läs: 30-plussare). Namnet hänvisar indirekt till problemet som Wilén nämnde: intressanter inom nordiskt samarbete åldras då unga idag riktar sig allt längre och längre ut i världen. I Kunstenniemi var vi dock mången ny aktiv från lokalavdelningar, så kanske det finns lite hopp kvar i alla fall! 🙂 Speciellt för dessa aspirerande aktiva lokalavdelningar var det säkert även nyttigt att höra presentationen om medlemsrekrytering som Piia Palmgrén, organisationschef för finska

Samlingspartiets ungdomsförbund, bidrog med.

Jag har själv varit och är visst fortfarande något av en världsinriktad ung. EU och FN har alltid verkat mer spännande än Nordiska rådet, helt enkelt. Men detta seminarium var en viktig påminnelse om att det nordiska samarbetet faktiskt är värdefullt. Grannförhållanden är de absolut mest väsentliga för en stat, och inom Norden har vi goda förutsättningar att uppehålla dessa i och med vår kulturella förenlighet. I en era präglad av höginternationell politik kan detta faktum lätt bli bortglömt – ibland även av själva ministrar…

Förutom samarbetsstrukturer kan förvånansvärt mycket inkluderas i en och en halv dag – bland annat bastu, en hel massa god mat, Alias, Rappakalja och Melodifestivalen (vilken tydligen är oerhört populär bland vissa språkstudenter vid Åbo universitet). Jag vill speciellt tacka PNU:s organisationssekreterare Laura Salo för ett varmt välkomnande, och rekommendera både organiserande av och deltagande i liknande event i Sverige. Vi hade jättekul och jag vill gärna bli mer aktiv även i FNUF! 🙂

PS: Gåta lånad av Henrik Wilén: Vet ni vilka var Sveriges tre första universitet? Jo, Uppsala universitet, Tartu universitet och Kungliga Akademien i Åbo.

/Anna, medlem i FNUF